Språkexperten Virpi Hämeen-Anttila anser att språkpasset är ett utmärkt redskap då man bedömer språkkunskap. Hon betonar att då man lär sig ett främmande språk öppnar man samtidigt dörrarna till en hel kultur. Dessutom är det lätt att lära sig språk!
Internetförbindelsen är lite trög, det tar en stund innan sidorna laddas upp, men vi kommer i gång. Virpi Hämeen-Anttila börjar skapa ett eget Europass-språkpass.
Först fyller man i personuppgifter, namn och födelsetid i språkpasset. ”Undrar om den godkänner ä?”
Det går bra. Man kan fylla i Europassets språkpass på 26 språk, och därför fungerar också de skandinaviska bokstäverna.
Hämeen-Anttila är språkspecialist. Hon undervisar i det fornindiska språket sanskrit vid Helsingfors universitet, och översätter och skriver själv både vetenskaplig och skönlitterär text.
Inofficiell erfarenhet också viktig
Språkpasset har ett brett urval språk, men inte ens det räcker till för att täcka alla de språk Hämeen-Anttila kan. ”De europeiska språken kan jag ganska bra, till och med fornkyrkoslaviska och armeniska”, säger Hämeen-Anttila och skrattar till.
Hämeen-Anttila börjar fylla i språkpasset med det främmande språk hon behärskar bäst, engelska. Språkkunskapen bedöms i språkpasset på en sexgradig skala från A1 till C2. C2 motsvarar mycket starka kunskaper i ett främmande språk. Förmågan att förstå, tala och skriva ett språk bedöms var för sig.
Förutom självbedömningen kan man dessutom skriva in olika erfarenheter som lett till att man lärt sig det främmande språket.
Man får alltså förutom egentliga studier även uppge mindre officiell språkinlärning.
”Jag arrangerar konferenser på engelska, är medarbetare i engelska vetenskapliga tidskrifter och undervisar på engelska, undrar om man kan ta med det?”
Språket nyckel till kulturen
”Jag har intagit den attityden att det är lätt att lära sig språk!”
Tack vare sin attityd besitter Hämeen-Anttila nu enorma språkkunskaper. Portugisiska, italienska, grekiska, sanskrit, latin och otaliga övriga levande och döda språk.
”Sanskrit blev jag från början intresserad av för att det är ett så vackert språk. Indien i sig intresserade mig inte. Men när jag kunde sanskrit förstod jag vilka portar det öppnade. Jag fick den indiska kulturen och mentaliteten på köpet vid sidan av sanskrit!”
Hämeen-Anttila betonar att det ingår ett helt sätt att tänka i språket. ”Mentaliteten syns på sättet att uttrycka samma sak på olika språk. Kärnan i språkkunskapen består av att man kan uttrycka sig på samma sätt som en infödd skulle göra.”
Många av de språk som Hämeen-Anttila kan har man ingen direkt praktisk nytta av. Å andra sidan kan man förstå moderna språk med hjälp av forntida, döda språk. ”Jag har studerat klassisk grekiska, och därför kan jag läsa också modern grekiska. Det är lättare att lära sig romanska språk när man kan latin.”
Språkpasset beaktar olika slags språkkunskaper
Hämeen-Anttila rosar språkpasset för att det beaktar de olika slagen av delområden i språkkunskapen.
”I de flesta språken har jag en mycket god läsförståelse, men en del språk har jag svårare att tala. Till exempel portugisiska läser jag bra, men att tala portugisiska är svårt”.
Hämeen-Anttila påpekar att även arbetsgivare kan ha behov av folk med olika typer av språkkunskaper.
”En del behöver folk som kan tala ett främmande språk, för andra räcker det med skriv- eller läskunnighet.”
Språkpasset är därför ett utmärkt redskap – det delar in språkkunskapen i fem olika kategorier. Hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet bedöms var för sig.
”Jag blir ofta tillfrågad om hur många språk jag kan. Den frågan är omöjlig att besvara, eftersom jag kan olika språk på olika sätt. När det gäller döda språk är det ju huvudlöst att ens tänka sig en muntlig förmåga!”
Lovande redskap för studerande
”Jag har inte stött på Europasset tidigare, och inte har jag sett det vid universitet heller.”
Hämeen-Anttila tror ändå att språkpasset kan vara till nytta för universitetsstuderande.
”Om de som sköter rekryteringen i företagen i högre grad skulle börja utnyttja språkpasset så skulle studenterna verkligen ha nytta av det. Det här är ju som ett lingvistiskt CV!”
Ibland är det svårt att bedöma språkkunskap, säger Hämeen-Anttila. Där är språkpasset ett utmärkt redskap.
”Det som är speciellt bra med språkpasset är att det möjliggör jämförelse av språkkunskaper. Det är lätt för arbetsgivaren att jämföra personer sinsemellan”.
Ett eventuellt problem med språkpasset är enligt Hämeen-Anttila det att den som fyller i språkpasset själv bedömer sina språkkunskaper.
”Är folk ärliga? Män överskattar lätt sina språkkunskaper medan kvinnor underskattar sina.”
Hämeen-Anttila påpekar dock att den egna bedömningen av kunskaperna i språkpasset ska motsvara uppgifterna om erfarenhet och intygen. Om passets innehavare meddelar att han eller hon har utmärkta språkkunskaper, ska personen som stöd för bedömningen också kunna hänvisa till språkstudier eller förvärvande av språkkunskaperna på annat sätt. ”Kanske det är onödigt att vara rädd för oärlighet.”
Språkkunskap kan avgöra vem som får ett arbete
I språkundervisningen vill Hämeen-Anttila att man i högre grad betonar de möjligheter språken för med sig.
”Man borde framhålla för de unga alla möjligheter ett språk kan ge. När det gäller unga bör man också använda deras egna format. Man kan till exempel titta hur Wikipedia ser ut på franska. Wikipedia på italienska är riktigt stor!”
Enligt Hämeen-Anttila öppnar sig en helt ny värld om man läser till exempel tyska eller franska webbsidor, jämfört med att man alltid bara håller sig till engelska sidor. Man kan också lära sig språk till exempel genom att titta på dvd-filmer. Hämeen-Anttila väljer ofta texten på ett främmande språk då hon tittar på en dvd, och studerar hur man uttrycker saker på olika språk.
För Hämeen-Anttila är språken en passion, hon älskar nyanserna och klangerna i olika språk, hur man uttrycker saker på olika språk. Hon betonar dock att man i dag har konkret nytta av språkkunskaper.
”Då man söker en arbetsplats kan kunskaper i till exempel franska eller ryska avgöra vem som får jobbet. Språkkunskaper är pengar!”
Lätt att fylla i språkpasset på nätet
Språkpasset är en del av helheten Europass-dokument. Det är ett sätt att presentera sina språkkunskaper till exempel då man söker arbete. Den som lär sig ett språk för in sina studier och övriga erfarenheter av att lära sig språket i språkpasset. Språkpasset baserar sig på en självbedömning, där man använder en gemensam europeisk skala för uppnådda språkfärdigheter.
Man kan fylla i språkpasset på nätet eller ladda ner en tom blankett på sin egen dator och fylla i den senare. Genom att klicka på frågetecknet får man fram beskrivningar av den europeiska nivåskalan. Det är således lätt att bedöma sina språkkunskaper. Genom att klicka på lampsymbolerna får man belysande exempel på hur man fyller i de olika sektionerna.
Man kan spara språkpasset på sin egen dator i olika format, till exempel som pdf- eller Word-dokument. Då man har fyllt i språkpasset med hjälp av webbverktyget kan man också skicka det till sig själv som e-post. Då man en gång fyllt i språkpasset är det lätt att uppdatera då språkkunskaperna ökar.
www.europass.fi
